I dag har det varit fantastiskt väder och jag var ledig. Fick ta tag i  att städa trädgården och plantera blommor.

Självklart hjälpte skrikisarna till så i dag blev det utomhus premiär för dem. Dock inte på gräsmattan för den har jag gödslat!

Men även framsidan är rolig att springa på, mycket yta och saker att undersöka.

I går var jag helt knäckt. Redo att ge upp. Men då klev en sann marsvinsvän in och styrde upp situationen. Jag är henne så tacksam och jag vet inte vad jag ska göra för att känna att jag betalar tillbaka till henne.

Även en för mig nästintill främmande människa kavlade upp ärmarna och engagerade sig i frågan att få Siri att må bättre.

Tusen tack Irene och Erika för eran hjälp i går. Ni gav mig  hopp !!

Hur Siri då mår?? Hon springer runt och skriker när det är matdags men äter för lite själv för att hålla vikten. Hon är så pigg så att det tar i mot ordentligt att avliva henne, men hon är inte så välmående så att jag känner att hon kan leva så här hur länge som helst.

Nu får jag se om våra nya återgärder förbättrar hennes hälsa. Men mer om vad vi har hittat på vid ett senare tillfälle. Nu tänker jag bara vara tacksam för hoppet ett litet tag.